Denne boktittelen har jeg hatt liggende en stund, men det har vært mye annet å bedrive tiden med og bloggen har dermed måttet tusle litt på egen hånd. MEN nå kan jeg ikke vente lenger, her er et aldri så lite boktips for deg som ønsker mer kunnskap om elever med sterke evner, om barns matematiske evner, og tips om hvordan du kan «strekke» elever innenfor faget matematikk.
Den forrige regjeringen skrev jo også så vakkert at «De fremragende trenger oppmuntring» på sine nettsider tidligere i år, og henviste til bl.a. forfatterne av denne boken, Wistedt og Petterson.
=> Er det nå jeg skal si «Løp og kjøp»..? – Jepp!
Boka «Barns matematiske evner» er primært beregnet for lærere og studenter, men også foreldre/foresatte kan ha nytte av denne boken.
Om boken skriver forlaget CappelenDamm:
Med denne boken ønsker forfatterne å gi håp om en bedre fremtid for barn med særskilte matematiske evner. Det vil i sin tur tjene også foreldrene og lærerne. Fremtidens matematikere er blant dagens matematikktalenter i skolen. Å ta vare på dem er dermed et viktig samfunnsansvar.
Forfattere er Eva Petterson (som du kan se mer om i et tidligere blogginnlegg) og Inger Wistedt. Begge har interessert seg for elever som har et særlig talent innenfor faget matematikk.
La oss se litt på hvem forfatterne er
Eva Petterson er matematiker, forsker og avdelingssjef ved Blekinge Tekniska Högskola. I disse dager er hun i sving for det svenske «Matematiklyftet» som skal er et initiativ fra det svenske Skolverket for å løfte matematikkundervisningen i Sverige. Hun skal holde en forelesningsserie for rektorene som deltar i Matematiklyftet om sin forskning på elever med matematikktalent.
Til lærerbladet «Lärarnas tidning» i Sverige sier hun at elever med spesielle evner innenfor matematikk ofte får for lite utfordringer i skolen, og at det ikke burde være slik. Hun har i sitt doktorgradsprosjekt studert elever som er evnerike innenfor matematikk, og ser at skolen i Sverige ikke støtter denne elevgruppen slik de burde. Også evnerike elever har behov for støtte, sier Eva Petterson i sin avhandling:
En till två elever i varje klass har särskild fallenhet för matematik. För att utveckla sin begåvning behöver de stöd, men få av dem får den uppmuntran de skulle behöva. Det konstaterar Eva Pettersson i avhandlingen ”Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor”.
Eva Pettersons avhandling «Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor» fra 2011 finner du her og en kortere artikkel «Även begåvade elever behöver stöd» med intervju med Eva hos Skolporten.se her.
Professor Inger Wistedt holder til ved Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik og har forsket på matematikkdidaktikk for evnerike elever, bl.a. i prosjektet Matematik för elever med fallenhet i matematik for matematik.
Jeg leser med interesse dette forskerportrettet av henne – under vignetten «Tar död på myten om mattesnillen» der hun sier om matematikkundervisningen:
– Vi måste satsa på de små barnen och stimulera deras intresse för problemläsning. I dag tar vi död på barnens intresse genom brist på stimulans och tråkiga läroböcker. Det är inte matematik och problemlösning, utan räkning man håller på med.
Professor Inger Wistedt skriver også i bladet Nämnaren (3-2005) selv:
Elever med fallenhet för matematik uppfattas gärna som en exklusiv grupp, som klarar sig väl på egen hand. Ska de som redan har allt nu kräva extra stöd och hjälpinsatser? frågade sig flera av journalisterna. Svaret är att ”begåvade barn” inte är en specifik grupp av elever. De är precis lika olika sinsemellan som andra barn. Vissa är brett begåvade, andra har fallenhet för något speciellt område, tex matematik. De har olika bakgrund och intressen och de är sannolikt fler än vi idag föreställer oss. Det är bristen på kunskap om variationen i uttryck för matematisk förmåga som gör att vi lätt uppfattar dessa elever som en särskild grupp, begränsad till antal och homogen till sin karaktär. (her)
PEDAGOGIK FöR ELEVER MED FöRMÅGA OCH FALLENHET FöR MATEMATIK er et kapittel i det svenske Vetenskapsrådets rapport fra 2008. Den rapporten var litt klønete å finne, så jeg legger en lenke til den her i tilfelle flere er interessert: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2008_12.pdf (du må bla nedover til side 132).
Men hva med boken?
Boken bygger på to ulike forskningsprosjekter finanisert av det svenske Vetenskapsrådet: Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik (2005-2007) og Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla (2008-2010).
Boken kommer med mange eksempler hentet fra rapporter og avhandlinger tilknyttet de ulike prosjektene. Man viser matematikkfundering fra de unge elevene, og eksempler på oppgaver som er brukt for å stimulere matematisk tenkning hos elevene.
Grunnleggende diskuterer boka hva «matematiske evner» nå en gang er, og vi får ulike vinklinger fra ulike kilder. Først går man nærmere inn på begrepene «begavelse eller evne», og viser bl.a. til Europarådets anbefaling fra 1994 (omtalt her) som bl.a. henstiller til medlemslandene om å skape et skolesystem som også ivaretar de evnerike elevene:
«Begavede barn bør få mulighet til adekvat undervisning som tillater dem å utvikle evnene fullt ut, både for sitt eget beste og for samfunnet som helhet.» (s. 9)
Og dernest ser forfatterne på matematiske evner spesielt, og ulike måter å beskrive uvanlige evner, eller begavelse. De henviser bl.a. til Krutetskij (1976) som «beskriver matematiske evner som en struktur som består av 8 ulike evner som er avhengige av hverandre» (s. 10). – Og de gjør seg noen tanker om matematikkfaget og hvordan det undervises i skolen.
Dernest går forfatterne i kapittel 2 inn på hvordan elevenes matematiske evner uttrykkes. Her er det rikelig med eksempler som jeg tror kan være god tankemat for både matematikklærere og deres elever. I eksemplene viser forfatterne hvordan deres unge informanter løser de matematiske problemene, hvordan de tenker, og hvordan deres matematiske talent uttrykkes.
Forfatterne viser også til hva som kan skje dersom det evnerike barnet ikke ses, anerkjennes, og møtes på sine evner.
«Det vi vet er at barn som tidlig utvikler evner av ulike slag, for eksempel spesielle matematiske evner, ikke er mindre følsomme eller mindre motstandsdyktige når det gjelder pedagogisk tilkortkommenhet i hjem og skole enn andre barn. De har samme behov for sosial bekreftelse som andre, og når bekreftelsen uteblir eller svikter, viser de skuffelsen sin på ulike måter.»
Av ekstra interesser for deg som jobber i skolen er kanskje kapitlene om «Organisatoriske tiltak» og «Pedagogiske løsninger» der forfatterne beskriver ulike måter vi kan tilpasse matematikkundervisningen i klasserommet, det være seg med gruppering eller med beriking av matematikken. – Og ikke minst kapittelet som heter «Mer matte» med en hel rekke eksempler på oppgaver.
Er du nysgjerrig på matematiske evner og ønsker å lære mer om ulike strategier du kan bruke i klasserommet? – Løp og kjøp!
Som forfatterne skriver er det ikke bare de barna «som har tydelige og åpenbare matematiske evner som trenger støtte og oppmuntring. Matematiske evner kan utvikles, og dette gjelder alle elever, selv om ikke alle kan nå like langt i utviklingen sin.» (s. 29)
Boken finner du i norsk utgave her: Barns matematiske evner – Cappelen Damm Undervisning
og hos Adlibris.no her «Barns matematiske evner – Adlibris.no«:
SE også:
- Lärarnas tidning: «Bra på matematik? Då behövs extra stöd«
- Se gjerne en anmeldelse av den svenske utgaven hos Lärarnas tidning her (Alla barn har rätt til stöd i matte).
Krumelurebloggen 
2 kommentarer til “Boktips: «Barns #matematiske evner – og hvordan de kan utvikles»”
Kommentarer er stengt.